Bönen Jesus lärde oss: FADER...


En kurskamrat och kollega i kyrkan tog vid ett tillfälle upp något tänkvärt och sant. Han menade att fördjupning i livet sker sällan genom stora nyheter i livet, utan snarare med en fördjupning i de enkelheter vi redan vet. Applicerat på vårt ämne skulle man kunna säga att utveckling och fördjupning i bön sker i det vi redan har. I detta fall bönen ”Fader vår (Vår fader)”.
 
Inledningen av bönen börjar med TRO!  Säger vi FADER så menar vi samtidigt att vi är barn. Kanske har du hört rådet, att om någon frågar dig om du tror på Gud – då du bör du fråga vad personen menar med Gud och med tro. När de förklara vad de menar med Gud får du kanske anledning att säga: ”Nej, en sådan Gud tror jag inte på. Din syn på Gud liknar mer egenskaperna hos djävulen.”  När det gäller förklaringen på ordet ”tro” får man kanske också förklara att det inte gäller tro på att Gud finns, utan tro (=tillit) på Gud som finns.
 
Att vi får tilltala Gud med Far/Fader är något helt annat. Tillit, sunt beroende och personligt. Jesus lär oss att säga ”Fader”och han använder även ordet ”Abba” i Getsemane när hans själ är djupt bedrövad ända till döds (Mark 14:34-36). ”Abba” är arameiska och är ett mycket förtroligt ord ungefär som ”Pappa”.
 
Ber jag ”Fader” så innehåller det ett barnaskap. Joh 1:12 och 3:16-1 har vi redan träffat på. Barnaskapet har som förutsättning den nya födelsen och tron på att Jesus genom sitt liv och sin död offrar sig för att vi ska bli förlåtna, fria och barn.  SÅ MYCKET VIKTIGT som vi hört om och om igen i predikningar och läst många gångar finns inkluderat i ett enda ord ”Fader”. Som sagt – det börjar med tro och mottagande.
 
Vi har alltså möjligheten till fördjupningen i det enkla genom att be ”Fader” och stanna till där. Vila i ordet och låt det sakta få rinna in i hjärtat som en visshet. Det är inte en engångsupptäckt, utan ett livsprojekt i fördjupning. Igår hörde jag en broder berätta om vad som var till en hjälp i hans största livskris någonsin. Det var sökandet efter att mer lära känna Gud och vila i stillheten i och inför honom. Detta trots (alt. tack vare) att han levt aktivt som kristen i bibel och bön under många årtionden.
 
Om du följer bönen som Jesus lärde oss på ovanstående sätt, du märker att det tar tid. Kanske är en bra början att INTE be hela Fader vår – utan endast ett ord – just nu.
Återigen: Att be ”Fader” ÄR tro!
 
Fader……………………….

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln