NU BÖRJAR VI

Min väninna, ytterligare några år äldre än jag är också en sökare och vi brukar ta promenader tillsammans. Hon har fått låna min Bibel 2000 och läser Johannes evangeliet och så har vårt ämnesval att prata om utökats till den läsningen. Vi har känt varandra i 25 år men har nu något "nytt" att prata om. Fint eller hur!

Det tog tid för mig att komma igång beroende på att jobbet krävde onödigt mycket av mig så kvällarna blev sena under veckan. Men jag kommer igen. Håller med om det där om kött. Det tog tid för mig innan jag fattade vad det betydde. Även om jag har förstått under många år så är det ännu så mycket lättare nu. Boken är bra. Jag tar igen det jag missar när helgen kommer.

Även om Johannesevangeliet ingalunda är en nyupptäckt bibeldel så finns det nyupptäckter att göra. Jag tar det personligt det Jesus säger till sina lärjungar:
"Följ med och se!"
Spännande!

När jag fick boken blev jag ivrig att läsa men förstått att vi skulle ta ett kapitel i veckan. Tyckte det var väldigt långsamt och läste några kapitel till. Sedan började jag om. Om jag skall förstå fullt ut behöver jag nog läsa flera gånger. Tankarna har satt igång och under några vakentimmar på natten kommer funderingarna fram. Jag förstod att det skulle vara omöjligt att formulera alla funderingar här i bloggen så att det blir begripligt och då hjälpte det att börja om och läsa kapitlet en gång till med pennan i hand. Detta är min erfarenhet så här långt.

Nu är jag med. Det tog några dagar.

Kött är ett svårt ord. Jag tänkte på det efter min träningsstund idag. Bibel 2000 som citeras i boken skriver: "Och Ordet blev människa.." Det är en bra översättning vad gäller betydelsen. Folkbibeln (lilla häftet) skriver dock: "Och Ordet blev kött.." Bibelöversättarna har alltid många valsituationer vad gäller språket. I den grekiska grundtexten står det faktiskt "kött". "Människa" säger förmodligen mer än "kött" för de flesta. Det finns dock en liten luring. Kanske väljer Johannes sina ord med avsikt? - Där avbröts mina tankar i omklädningsrummet. En telefontalande okänd träningskollega hade peppat sitt X och öppnade ett viktigt samtal som kom in på relationer och samliv. Han visade sig var en kyrklös troende så jag kunde komma in på "kött" igen. Nämligen ett annat "kött" som försvunnit. Det står om äktenskapet (Folkbibeln) "och de två ska vara ett kött. Så är de inte två, utan ett kött." Bibel 2000 säger att de ska vara "ett."
Jag lämnar ämnet just nu, för det viktigaste i vår bibelvandring är att lyssna till de levande samtalet och vi är med där och tar till oss det vi behöver. Däremot gör det inget om vi vet att till synes obetydliga saker kan leda fram till perspektiv vi inte anat. - Vårt samtal i omklädningsrummet tog också slut, men möts vi igen så finns det mycket att gå vidare med. Spännande att "Följa John" :)

Bra fråga Christina. Någonstans skrev jag om ungefärlig vandringstakt, men det kan ha försvunnit i och med att jag "sparat" fel.
Den vanliga takten är ett kapitel i boken per vecka. Det betyder oftast ca ett halvt kapitel i Johannes. Min intention är att göra ett inlägg senare del av söndagen och skriva exakt vad som gäller. Kul att du fixade bloggen!

Även jag har hittat rätt i bloggens spännande värld!

Ännu mer spännande är hur Johannes öppnar upp sitt evangelium. Har idag ägnat mig åt det första avsnittet av första kapitlet. Mycket att tänka över!

Jag behöver tid för detta. Läser vi ett kapitel i veckan eller vi tar det helt som vi vill. Men då kan kommentarerna bli väldigt svåra att följa, tror jag.

Gert, ett råd från dig eller någon av er andra. Tack

Har nu fått boken och läst första kapitlet och förstår upplägget. Verkar vara mycket pedagogiskt. Ska bli spännande!

I går på morgonen tog jag en dos av morgonbönens (Tidegärdens) Psaltarpsalmer. Bla. Ps 33. Med Johannes 1:1-18 i bakhjärtat blev associationerna viktiga. Johns stora inledning är uppbackad av psalmisten: "Ty han sade och det blev till, han befallde och det stod där."
Mina tankar går även tillbaka ett antal år då jag under ca 12 år regelbundet hade nattjour via telefonen i Västerås stift. På något sätt hade det varit svårt om inte just detta stora om Skaparen, Ordet som ger liv och ljus osv hade funnits i ryggen. Vetskapen om att det finns ett hopp i varje förtvivlan, en utväg ur svårigheter och en kraft till förändring. Självklar hade varit omöjligt att läsa starka ord för den som ringde (åtminstone oftast) men förhoppningsvis kunde jag smitta med min övertygelse och skaffa rum för ett något annat perspektiv.